Det var så det började…

Den 16 oktober 1913 samlades 18 unga grabbar för att bilda ytterligare en seglarsammanslutning i Uppsala förutom det sedan tidigare existerande Upsala Segel Sällskap som grundats 1907. Diskussionen om ett bildande hade förts några år och under sommaren 1913 tog diskussionerna fastare former och kallelse gick ut till ett första möte. Initiativtagare till mötet var den 25-årige Elof Johansson, en av den tidens unga aktiva seglare, som också blev klubbens första ordförande.
Det konstituerande sammanträdet hölls på en liten vindskammare i ett hus i den södra delen av Dragarbrunnsgatan. De 18 grabbarna som utgjorde stiftarna var alla unga, de flesta i 20-25-årsåldern. En viktig punkt på dagordningen var namnfrågan. Det kom fram många olika förslag men i alla framskymtade vikten att med ordet ”klubb” skilja sig till namnet från det varande ”sällskapet”. Efter en längre debatt enade man sig om Ekolns Segelklubb. Under det första verksamhetsåret utökades klubben med ytterligare 28 nya medlemmar och båtantalet vid arbetsårets slut var elva.
Den första uppläggningsplatsen för båtarna fick man på ett område vid Strandbogatan strax norr om den dåvarande ångkvarnen (nuvarande Nord Mills). Transport skedde med en tralla på ett industrispår ner mot ån där man fick hyra in sig på lyft i en av kvarnen ägd liten hamnkran som fanns invid jästfabriken söder om själva kvarnen. Senare kunde man använda sig av gasverkets hamnkran som låg något uppströms.

Skärgårn 1914

Den nuvarande platsen, där vår fasta kran finns, flyttade klubben till 1929 efter att ha blivit uppsagd från ”Skärgår´n” som det första området kallades av båtägarna. Det nya låg då utanför den själva stadsgränsen och ägdes av Vaksala Kyrka av vilken klubben arrenderade marken. Det vi idag kallar ”nya området” som är inhägnat, tillkom 1970.
Den första hamnen låg vid Fyrisåns mynning i Flottsundsviken där klubben hyrde på södra sidan ett strandområde av en fiskare Lindgren. Efter ett par år fick klubben bekymmer då befogenheten för uthyrande var något tveksam. En sadelmakare Ström som bodde i stugan invid gamla Flottsundsbron visade då barmhärtighet och upplät en liten strandremsa som hörde till tomten. Det här området låg alltså något norr om det förra. Båda platserna i åkröken var inte helt idealiska då båtarna riskerade att bli påkörda av passerande pråmsläp.

1914. Den första hamnen vid Fyrisåns mynning

Hamnfrågan fick en ny lösning 1925 då man av Baron Cederström på Kungshamn kunde hyra ett strandområde längre upp i ån mellan platsen för den gamla Flottsundsbron, som nu rivits, och den nya som byggdes året före. Här fick man också löfte att bygga en smal brygga längs med åkanten. Klubben blev kvar här till 1933 då man lyckades förverkliga en länge närd dröm om att få flytta ut ur ån.

1925. Klubbhamnen vid östra åstranden mellan den nya Flottsundsbron och gamla brofästet i söder.

Nu gavs möjlighet att få arrendera båtplatser vid två bryggor på västra sidan av Skarholmen som ägdes av Granebergsbolaget. Här byggde man i egen regi ett klubbhus vid den västligaste av småholmarna. Hamnområdet överläts senare till klubben mot att vi underhöll bryggor mm. Under åren som gått har en rad förbättringar med fler bryggor, muddringar och husbyggen företagits, oftast med egen arbetskraft, fram till den nuvarande omfattningen av hamnen.

1935. Flygfoto över hamnen vid Skarholmen som vi två år tidigare flyttat till, en plats som vi än idag disponerar.